HNMD - Gripande performance av Irma Optimist
Det är svårt och möjligen en smula meningslöst att beskriva performancekonst. Den ska upplevas.
På Egertorget genomförde finska performanceartisten Irma Optimist ett slags mörk ritual idag. Jag blev successivt mer och mer drabbad och gick därifrån starkt påverkad och djupt rörd. Det fanns inslag av obehag i hennes materialbehandling med kol och papper (liksom att tugga på staniolfolie); och även nåt djupt tragiskt av denna tillsynes slitna kvinnogestalt som långsamt genomförde dessa märkliga ritualer.
Jag har ingen större lust att spekulera kring hennes intentioner med akten, och jag hittade heller ingen info på plats. Men det gör mig inget. Jag är mer än nöjd att för en gång skull ryckas med och uppleva nåt eget, något värdefullt istället för att analytiskt försöka förstå… som den fackidiot man tyvärr alltför ofta är som lyssnare/betraktare.