Invigningkonserten - HNMD (dag 1)
Kort rapport:
Efter invigningsmingel drog Kringkastingsorkesteret, lite provocerande (?) igång med två stycken av Bo Nilsson. Ett tidigt tokmodernistisk stycke i ett slags improviserad serialism, som trots allt kändes ganska så friskt på sina ställen; och ett senare - faktiskt ganska vackert - romantiskt stycke.
Sen toppade man med M.A. Numminens Wittgensteinsvit med texter tagna från Tractatus. Numminen själv var på plats och gillar man honom var det en fröjd att höra :)
Lars Petter Hagen (festivalgeneralen) avslutade senare orkesterkonserten med ett slags metamusik där han blandade ett av de första styckena som framfördes på de första Nordiska Musik Dagarna (1888) med en nu insprängd paneldebatt med festivalens programråd, som svarade på div. frågor om konstmusikens varande.
Andreas Engström skriver mer om detta i sin blogg. Jag satt väldigt dåligt till uppe på läktaren och desvärre knappt vad någon sa nere på podiet.
En bisarr och ganska lovande öppningskväll som bådar gott för en åtminstone intressant festival.